Ja, det är jag, samma zimm som bloggade på x3m.
Jag som gjorde många mammor upprörda om skämtet med spädbarnsdöd.
Jag som har målat ut hela min personlighetsstörning, självdestruktivitet och intagningar på sjukhus. Och ett par gånger i etern.
Och jag är glad för det. Trots att det har kommit skit pga. det och rykten på bygden.
Men den positiva feedbacken har vägt flera ton mera.
Boken? Den ligger på is. Före jag är 30 skall jag skicka ett manus till olika förlag. Men just nu orkar jag inte.
Min psykiska hälsa är just nu ostabil. Viskningarna har börjat komma allt oftare och maskarna under huden krälar.
Varje dag kämpar jag emot något. Ångesten i första hand och nu viskningarna. Sakta glider jag med strömmen mot det svartvita landet. Jag VILL slippa den här skiten. Men det är inte så förbannat lätt.
Jag är en fjäder som kastas i vinden men samtidigt är jag inne i en svart plastsäck med massor av stenar och jag sjunker.
