Bloggposter

Ja, det är jag, samma zimm som bloggade på x3m. 
Jag som gjorde många mammor upprörda om skämtet med spädbarnsdöd. 
Jag som har målat ut hela min personlighetsstörning, självdestruktivitet och intagningar på sjukhus. Och ett par gånger i etern.

Och jag är glad för det. Trots att det har kommit skit pga. det och rykten på bygden. 
Men den positiva feedbacken har vägt flera ton mera.

Boken? Den ligger på is. Före jag är 30 skall jag skicka ett manus till olika förlag. Men just nu orkar jag inte.

Min psykiska hälsa är just nu ostabil. Viskningarna har börjat komma allt oftare och maskarna under huden krälar. 
Varje dag kämpar jag emot något. Ångesten i första hand och nu viskningarna. Sakta glider jag med strömmen mot det svartvita landet. Jag VILL slippa den här skiten. Men det är inte så förbannat lätt. 

Jag är en fjäder som kastas i vinden men samtidigt är jag inne i en svart plastsäck med massor av stenar och jag sjunker.

Jag hatar den här ljusdepression. Underbart skulle det vara om jag kunde gå i ide. Sova bort tiden från april till slutet på augusti.
Och den här ålderskrisen. Jag vill inte bli äldre. 

Några gamla bilder på mig som jag hittade.

Speglade mig naken här om dagen, helt enkelt för att se hur kroppen är när den minskat i vikt med 30kg.
Men mina självförvållade ärr stal all uppmärksamhet. Armar, ben och bröst. Satan vad FULT! Och det onödigaste ärrret är armbandet jag har bränt med en cigarett runt min vänstra handled. Men samtidigt bryr jag mig inte om dem. Jag har en man som älskar mig trots alla ärr.

Undrar hur de inre såren ser ut. Så många förgiftningar jag har tvingat mina organ att genomlida. 
Riddarna visste säkerligen genast vad det var frågan om när de fick larm till min adress. 
"HÅLL DIG VAKEN!"
"NU VAR DET NÄRA! DU MÅSTE SLUTA!"